Hem / Dåtidens eldsjälar

Dåtidens eldsjälar

Möt Sven, Olga, Rut och andra

 

Förr slöjdades bruksföremål i hemmet och för eget bruk, men boende på landsbygden slöjdade även för avsalu och som en binäring till jordbruket. Det kulturarv som de skapade i form av föremål, berättelser och kunskaper visades också upp på hemslöjdsutställningar i länet i början av 1900-talet. Utställningar med mängder med föremål som fick stort genomslag. Då som nu drevs hemslöjdsrörelsen av eldsjälar.

Men vilka var de? Hur kände de varandra? Och vad slöjdade de? Det finns många personer som i stort och smått på olika sätt bidragit till att utveckla hemslöjden i Västmanlands län. Nedan kan du läsa mer om några av dem. Kvinnor och män som verkat i socknar från norr till söder i länet under olika tidsepoker och som arbetat i olika material. Och som alla satt sina avtryck. Ibland har deras vägar korsats. Möt Sven, Olga och Rut samt många fler eldsjälar.

Förteckningen ger en bild av en tid som varit och har du mer information om någon av nedanstående personer, upptäcker faktafel eller om du har förslag på en person som du vill lägga till så hör du av dig till susann.leval@slojdivastmanland.se.

Läs mer

Om slöjden i Västmanlands län

Västmanlands läns hemslöjdsförbund är en ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen bildades 1987 och finansieras av medel från Region Västmanland samt Statens kulturråd via kultursamverkansmodellen. Det betyder att länshemslöjdsförbundet har ena foten i civilsamhället med anslutna slöjd- och hantverksföreningar som driver en aktiv programverksamhet. Varje år genomförs över tvåhundra aktiviteter och det betyder att invånare i Västmanlands län i snitt kan slöjda varannan dag under året. Den andra foten har länshemslöjdförbundet i Region Västmanland där verksamhetens uppdrag och inriktning regleras i regionens strategiska kulturplan. Länshemslöjdsförbundet är ansluten till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR.

Läs mer
Slöjd ska ha en självklar plats
Pelles nya kläder tovat av Brita Jacobsson

1923-2008 

Brita Jacobsson

Brita Jacobsson, Surahammar, pionjärtovare var en av de första i Sverige som tovade skulpturala bilder. Hon tovade i mer än 30 år och startade år 1984 Surahammars konst- och hantverksgille som än idag driver utställningshallen Stenhuset. År 2008 visades en retrospektiv utställning i Stenhuset med Britas verk med flera Beskowsagor, änglar och djävlar samt livsträd. I samband med utställningen skänkte hennes söner ett tovat livsträd till kommunen. Brita fick Västmanlands läns hemslöjdsförbund första slöjdstipendium 1997 med motiveringen: ”Tovningen/filtningen har i Brita Jacobssons tredimensionella bilder gett åskådaren ett nytt sätt att uppleva den svenska ullen. De sagor som på detta sätt blivit tillgängliga för barn och vuxna har öppnat alla sinnen för nya upplevelser. I 20 år har Brita Jacobsson tovar/filtat bilder och därmed varit en av pionjärerna i Sverige med att använda tekniken på detta sätt”. Brita Jacobssons tovade verk Pelles nya kläder av Elsa Beskow hänger idag på barnavdelningen på Surahammars bibliotek.

Skiss Anne-Marie Elvius

1921-2012

Anne-Marie Elvius

Anne-Marie Elvius var textilkonstnär och textilformgivare som ofta anlitades av Västmanlands läns hemslöjdsförening för olika uppdrag. Hon var sonhustru till Sven Elvius (1883-1947) som var rektor vid Tekniska skolan i Västerås och ansvarade för dåvarande Hemslöjdsmagasinet som senare blev hemslöjdsbutik i Västmanlands läns hemslöjdsförenings regi. Sven Elvius samarbetade med Olga Anderzon (1880-1961),hemslöjdskonsulent, Västmanlands läns hemslöjdsförening. Anne-Marie Elvius är bland annat representerad med sina textila arbeten i Södertörns domsaga, Svea hovrätt, Högsta domstolen och församlingshemmet i Kolbäck samt på Nordiska museet och Nationalmuseum i Stockholm. Anne-Marie Elvius studerade vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm. Som textilformgivare skapade hon en mängd mönster för Svensk Hemslöjd.

Läs mer på Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Knypplingsdyna

1914-2014

Karin Israelsson

Karin Israelsson, knypplerska från Norberg komponerade spetsarna till Norbergsdräkten som togs fram på 1950-talet. Hon började att knyppla som barn och utbildade sig senare i vadstenaknyppling. Karin Israelsson arbetade om och komponerade nya knyppelmönster bland annat till brudkronor som såldes i hemslöjdsbutiken i Norberg. Mönstren spreds i hela landet genom beställningstalonger i Icakuriren. Knyppling förekom tidigt på Högfors bruk och fick därför stor plats i sortimentet. I butiken fanns också färdigknypplade spetsar till försäljning formgivna av Karin. På 1940-talet tog Karin Israelsson över knyppelkurserna efter förra lärarinnan Anna Gustafsson och fortsatte kursverksamheten i ett par decennier. Karin gick bort 2014, 100 år och 10 månader gammal.

Rut Eriksson

1904-1992 

Rut Eriksson

Vävlärararen och textilkonstnären Rut Eriksson var anställd hos Västmanlands läns hemslöjdsförening 1925-1934 och arbetade där tillsammans med Olga Anderzon (1880-1961). Därefter startade Rut butiken Handaslöjd i Västerås med bland annat försäljning av väv- och broderigarner och drev verksamheten i drygt 50 år. – Mitt yrke är min hobby. Min hobby är mitt yrke, sa Rut Eriksson i samband med sin 80-årsdag 1984. Vid 86 års ålder hade Rut fortfarande butiken öppen. Rut bidrog enligt uppgifter också till att arvet efter konstväverskan Mathilda Carlsson (1862-1938) bevarades till eftervärlden.

Läs mer
Vävprov Elma Danielsson

1891-1982 

Elma Danielsson

Elma Danielsson, Västerfärnebo, systerdotter till Emma Johansson, anställdes 1918 som vävlärarinna för den ambulerande kursverksamheten som Västmanlands läns hemslöjdsförening ansvarade för. Kulturbäraren Emma Johansson (1867-1926) tog tillsammans med Olga Anderzon (1880-1961) fram Västerfärnebodräkten. I sexton år undervisade Elma Danielsson i vävning på olika platser i länet. Många är de som lärde sig att väva under ledning av Elma Danielsson. Kursverksamheten upphörde 1934 och Elma arbetade därefter i hemslöjdsföreningens butik fram till sin pensionering 1965. Elma Danielsson tilldelades Hemslöjdens bronsmedalj 1980.

Anteckningsbok Märta Gahn

1891-1973

Märta Gahn

Märtha Gahn var under många årtionden en av Sveriges mest kända textilkonstnärer. Hon föddes 1891 på Kåfalla herrgård, Lindesbergs kommun i landskapet Västmanland. Från 1920-talet fram till 1970-talet formgav hon allt från enkla brukstextilier som tyger på metervara till broderade kyrkoskrudar och handknutna mattor. Under 1930-talet var Märta Gahn ambulerande konsulent vid hemslöjdsföreningarna i Norberg och Örebro. Märta Gahn komponerade både kyrkliga och profana textilier bland annat en kormatta, som vävdes och skänktes av Norbergs Bergslags Hemslöjdsförening till Norbergs kyrka. Hemslöjdsbutiken i Norberg sålde flera stora röllakansmattor formgivna av Märta Gahn. Hon var konstnärlig ledare för Svensk Hemslöjd 1917-1933 och därefter vid Handarbetets vänner innan hon 1935 blev chef för Libraria AB.

Läs mer på Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Lektor Sven Elvius med familj, Västerås.

1883-1947 

Sven Elvius

Sven Elvius, rektor vid Tekniska skolan i Västerås år 1913-1928. Tekniska skolan var ansvarig för Hemslöjdsmagasinet som sedan 1882 låg vid Bondtorget. Skolan vill inte fortsätta att driva magasinet i egen regi. Olga Anderzon (1880-1961) flyttar 1914 till Västerås från Hudiksvall där Olga under 10 år haft nära kontakt med Övre Hälsinglands hemslöjdsförening. Sven och Olga blir grannar och där föds sannolikt tankarna att bilda en hemslöjdsförening. Olga får i uppdrag av styrelsen för Tekniska skolan att sommaren 1915 resa runt i länet och undersöka om det fanns äldre slöjd. Svaret är positivt och en hemslöjdsutställning anordnas i Västerås 8-17 januari 1916 med ca 6 000 inlämnade föremål från de ”flesta socknar i länet”. Sven Elvius väcker frågan om att bilda en västmanländsk hemslöjdsförening och den 30 januari 1916 antogs stadgarna för Västmanlands läns hemslöjdsförening. Sven väljs in i styrelsen och är skattmästare till 1920. Hemslöjdsmagasinet övertas 1923 av Västmanlands läns hemslöjdsförening.

Olga Anderzon

1880-1961 

Olga Anderzon

Olga Anderzon, hemslöjdskonsulent och sekreterare i Västmanlands läns hemslöjdsförening under 36 år, mellan år 1916-1952. Från 1923 var hon dessutom hemslöjdschef. I samband med resor i länet samlade Olga Anderzon in en stor mängd tygprover och träffade mycket folk i socknarna som hon också lärde att känna. Olga Anderzon var, kan man säga, ett nav i utvecklingen av hemslöjden i länet. För västmanländsk hemslöjd har hon varit den banbrytande kraften; genom henne har den väckts till förnyelse och nu nått en utveckling, som väl ingen för ett femtontal år sedan ens i sina djärvaste drömmar kunde ana.” Så beskrivs hemslöjdskonsulenten Olga Anderzon i en artikel i Vestmanlands Läns Tidning 1930.

Läs mer
Carl Wengelin ritar duk

1879-1966 

Carl Wengelin

Carl Wengelin, kallad ”Ritarn” eller bara Wengelin, vandrade i mer än 30 år runt på landsbygden i Västmanlands läns östra delar och ritade broderimönster efter kundernas önskemål. Förutom dukar i olika storlekar ritade Carl Wengelin mönster till väggbonader, gardiner, bårder samt monogram på lakan, örngott och sticktäcken. Carl Wengelins höga status gav honom husrum – en säng med lakan som var få vandrare förunnat.

Läs mer
Kvinnlig bygdedräkt från Västerfärnebo

1867-1926 

Emma Johansson

Kulturbäraren Emma Johansson, Sör Salbo i Västerfärnebo socken hade ”hemslöjden och forskarnitet i blodet”. Emma Johansson bidrog tillsammans med Olga Anderzon (1880-1961) till rekonstruerandet av den kvinnliga Västerfärnebodräkten som togs i bruk 1917. Emma träffade Olga när hon besökte Västerfärnebo för sin forskning i samband med bildandet av Västmanlands läns hemslöjdsförening 1916. De gjorde flera gemensamma besök i olika gårdar i Västerfärnebo i jakt på äldre dräktdelar, textilier och mönster. Emma Johansson var också en av de första kvinnorna i socknens fattigvårdsstyrelse och nominerades även som kandidat till riksdags- och landstingsval. Emma avled 1926.

Läs artikeln "Det går bra..."
Märkduk av Matilda Carlsson

1862-1938 

Matilda Carlsson

Konstväverskan Matilda Carlsson från Dingtuna började som piga i Stockholm 1885 och studerade senare vid Tekniska skolan och Handarbetets vänner. Matilda Carlsson deltog vid Världsutställningen i Stockholm 1897, fick stipendium och studerade vävning vid La Manufacture des Gobelins i Paris. Hennes verk finnas idag bland annat på Nordiska museet, Västmanlands läns museum och i Dingtuna kyrka. Matilda Carlsson avled 1932 i sitt hem i Lospånga och är begraven i Dingtuna.

Läs mer
Varp och bild på Matilda Bäcklins torp

1857-1949 

Matilda Bäcklin

Handväverskan Karolina Matilda Bäcklin kallades för Tilda och föddes den 19 december 1857 i Boda, Möklinta där hon bodde i hela sitt liv. Schaletterna och tygerna gick Tilda runt i bygden och sålde. Hon hade en alnstock med sig för att kunna mäta upp tyget. Tilda vävde bland annat den duk som kom att kallas västmanlandsduken.

Läs mer
Stämpel Jacob Sjölin

1737-1785

Jacob Sjölin

Möbelsnickare Jacob Sjölin, soldatson från Gränna började 1762 i lära hos schatullmakaren och lackeraren Jonas Nordling i Arboga där han tre år senare blev gesäll. År 1767 etablerade han sig som mästare under hallrätten och drev sin verkstad i Köping till år 1779 då han flyttade verksamheten till Kungsör. Sjölins signum är alrotsfanerade möbler och framförallt fällbord med rund eller kvadratisk skiva på balusterformat ben och med tregrenad fot. Jacob Sjölin signerade merparten av sin produktion, vilket inte var vanligt på landsorten och det bidrog till att han blev den mest kände av alla möbelsnickare från äldre tid utanför Stockholm. Jacob Sjölin avled 1785 och hans änka drev verkstaden vidare i tre år med hjälp av gesäller. Tillverkningen upphörde år 1788. Idag säljs Jacob Sjölins möbler på de stora auktionshusen.

Läs mer på Digitalt museum

Du använder en gammal webbläsare

Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!

Uppdatera min webbläsare

Jag vill fortsätta ändå