Fettgarva fiskskinn
Har du som jag möjlighet att fiska under semestern och om du semestrar i Norden kan man ju förutsätta att några regndagar kommer att inträffa. Då kan man passa på och garva skinnet på fisken man har dragit upp. Jag är ingen expert på garvning, jag har faktiskt aldrig garvat en fisk tidigare. Men jag tänkte att ni kunde få följa mitt försök och se att det inte behöver vara så svårt.
Jag fick upp en fin liten gädda och tänkte prova att fettgarva skinnet.
Börja med att rensa fisken och försök flå den bäst du kan, försök att undvika att göra hål på skinnet. Ta inte bort fjällen innan skinnet är avlägsnat för då är det väldigt lätt att råka skära ett litet hål, jag vet av erfarenhet.
När du väl har skinnet kan du om du har möjlighet att frysa det för det ska tydligen hjälpa till att göra skinnet mjukt. Jag har ingen frys i vår stuga så jag började garvningen på en gång i stället.
Gäddans skinn är inte alls lika vackert när det fjällats som det är på fisken men det går nog att göra något kul av i alla fall.
Börja med att leta upp något att skrapa med, det ska inte vara särskilt vasst. Jag hittade en gammal slö kniv som funkade bra för mig. Skrapa sedan bort allt kött och eventuella hårda bitar där fenorna suttit.
Sedan behöver du tvätta skinnet. Jag tvättade i lite diskmedelsvatten för att få bort det sista av köttet.
Sen behöver du blanda till fettgarvningsfettet. Till ett helt får behöver man en äggula, 1 dl olja och en droppe diskmedel ( jag använde olivolja för det var det enda vi hade i stugan). Eftersom en fisk är jättemycket mindre än ett får ska fettet räcka till ungefär lika många fiskar som får plats på ett fårskinn. Jag hade ju bara en fisk och jag tycker att det är svårt att dela på en äggula så jag gjorde som till får och använde resten som en aftersunkur (kladdigt men funkar väldigt bra och läker brännan bättre än vanlig aftersun).
Vispa ihop oljan och ägget lätt med en gaffel och droppa ut lite över det fuktiga fiskskinnet på köttsidan.
Börja massera in fettet i skinnet, tanken är att man ska massera in fettet så att fukten kommer ut. Det är nog inte jättemycket fukt i ett tunt tunt gäddskinn som detta men för att vara på den säkra sidan masserade jag ganska länge se bara till att massera över hela skinnet, framför allt i kanterna. Jag tog också så pass mycket fett att man inte kan märka när skinnet är mättat men bara kör lite. Så här såg mitt ut när jag till sist gav mig.
Jag har senare fått reda på att man kan gnugga in hela skinnet i fettet och till och med låta det ligga i några timmar men så gjorde inte jag och det funkade ändå.
Sen gör du bara samma sak på andra skinnet och lägger dem på tork, undvik att torka skinnet i solen eller för varmt, därför passar regniga dagar perfekt. Efter att jag torkat dessa läste jag att om man bara lämnar skinnen med köttsidan neråt på en planka så torkar de platt och lossnar när de torkat.
Jag lyfte på mina hela tiden då jag var orolig att skinnet inte skulle torka och då rullade de sig när dom torkade. Jag tror inte att det spelar någon roll men man behöver i alla fall inte göra det.
När skinnet torkat kan du spara det rätt länge och spara det gärna i en dag extra för att vara säker på att skinnet torkat ordentligt.
Sen är det bara mjukgörningen kvar. Börja med att tvätta skinnet i lite såpavatten för att tvätta bort det överflödiga fettet som inte trängt in i skinnet. Skölj sedan bort såpavattnet i lite rent vatten och krama ut så mycket vatten du kan.
För att mjukgöra skinnet behöver man sträcka skinnet under tiden som det torkar, ett litet skinn som detta torkar ganska fort så det är lika bra att sitta och dra och sträcka det under hela torktiden. Sträck det över hela ytan och i alla riktningar du kan. Gör lite extra på de smala ställena och i kanterna då de torkar fortast.
Så här blev mina skinn.
Senare fick jag upp en öring också och provade garva den med och fiskens mönster stannade kvar på det skinnet, kanske för att fjällen är mindre eller att skinnet är tjockare. Jag vet inte. Men jag är nöjd med dessa skinn också.
Text och beskrivning: Silje Andersson, hemslöjdskonsulent i Västmanlands län 2012.
Foto: Carl Wistedt