I Västmanlands län var bönderna tidigt modemedvetna och kvinnorna använde klänning redan i slutet av 1700-talet. Den tidiga modemedvetenheten kan förklaras med god ekonomi och närheten till Stockholm. Man hade helt enkelt råd att köpa nytt och följa modet. 

Det finns därför få bevarade dräktplagg i Västmanlands län och majoriteten av bygdedräkterna i länet är rekonstruerade. Så ser det även ut i många andra län med undantag av de områden där det folkliga dräktskicket är djupt rotat, som i Dalarna, Skåne och Hälsingland. På 1850-talet upphörde det lokalt särpräglade dräktskicket i stora delar av landet.

Olika dräkttyper
Dräkterna kan delas in i olika typer: dokumenterad, rekonstruerad och komponerad dräkt. En dokumenterad dräkt har ett lokalt särpräglat dräktskick med bevarade plagg. I Västmanlands län skapades under 1900-talet totalt fjorton bygdedräkter, nio kvinnliga och fem manliga. Flest bevarade originaldelar finns till den kvinnliga dräkten från socknarna Möklinta och Västerfärnebo. Västmanlands läns första bygdedräkt togs fram i Surahammar i början av 1910-talet och är ett exempel på en rekonstruerad dräkt. Det betyder att man utifrån kunskap om bygdens kultur, fotografier eller från dokumenterade plagg från grannsocknar plockade ihop delar till en dräkt. Ett exempel på en komponerad dräkt framtagen helt utan förlagor är den kvinnliga dräkten för Irsta socken som togs fram i slutet av 1980-talet.

Fråga om bygdedräkt
Har du frågor om bygdedräkter från Västmanlands län? Under rubriken Hitta frågor och svar finner du svar på vanliga frågor om bygdedräkter som till exempel var du kan köpa en dräkt, dräktdelar eller tyg.